Fortsatt stort mörkertal för handel med kryptovalutor

Under förra veckan uppgav Skatteverkets kontrollsamordnare, Henrik Kisterud, för nyhetsbyrån TT att under de senaste åren har omkring 3 000 personer per år redovisat sina vinster från försäljning av kryptovalutor, mestadels bitcoin. Skatteverket menar dock att det verkliga antalet som gjort skattepliktiga vinster på kryptovalutor sannolikt är mycket högre.

Skatteverket har dessutom på sin hemsida tagit fram tydligare riktlinjer för hur vinster hänförliga till köp och försäljning av kryptovalutor ska redovisas.

Trots den ökade medvetenheten och den mer lättillgängliga informationen rapporterar Skatteverket om att många underlåter att deklarera sina affärer med kryptovalutor och understryker därför behovet av att Skatteverket fortsätter att utöva tillsyn över handeln med kryptovalutor. Henrik Kisterud säger bl.a. till TT att Skatteverket i nuläget har möjlighet att göra kontroller baserat på uppgifter som Skatteverket får från tredje man, dvs. från exempelvis banker och andra aktörer, och att kontrollerna kan avse även tidigare beskattningsår.

Du som är privatperson ska deklarera dina kryptovalutor om du till exempel har:

  • sålt kryptovaluta
  • bytt en kryptovaluta mot en eller flera andra typer av kryptovalutor
  • bytt en kryptovaluta mot en FIAT-valuta, ex USD
  • betalat med kryptovaluta vid köp av en vara
  • lånat ut kryptovaluta
  • använt kryptovaluta som spelinsats (exempelvis nätpoker).

Utgångspunkten är att transaktionerna ska redovisas på blankett K4 under avsnitt D, som du lämnar in tillsammans med din inkomstdeklaration. Eventuell vinst beskattas i inkomstslaget kapital till 30 procent. Har du gjort en förlust är den avdragsgill till 70 procent.

Det ska dock nämnas att om du köpt och sålt kryptovaluta i sådan utsträckning att du ska anses ha bedrivit s.k. ”utåtriktad växlingsverksamhet”, kan dina köp och försäljningar komma att beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet och inte i inkomstslaget kapital. Var gränsen exakt går och vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att handel med kryptovalutor ska klassificeras som en enskild näringsverksamhet är inte helt utrett.

Vet du med dig att du köpt och sålt kryptovalutor även tidigare år, och inte redovisat dessa, riskerar du att antingen få betala skattetillägg och/eller bli brottsanmäld. För att undvika detta kan du begära omprövning av dina tidigare deklarationer genom en så kallad självrättelse.

Som redovisats i tidigare artikel innebär en självrättelse att du på eget initiativ begär rättelse av uppgifterna hos Skatteverket. Uppgifterna i rättelsen ska vara så tydliga och fullständiga att Skatteverket kan fatta ett korrekt beskattningsbeslut utifrån de lämnade uppgifterna. Om rättelsen inte sker på eget initiativ, det vill säga att den görs efter det att du har anledning att tro att Skatteverket har upptäckt eller kommer att upptäcka den oriktiga uppgift som du lämnat, föreligger det grund för Skatteverket att ta ut skattetillägg och i vissa fall brottsanmäla.

Kommentera